Till andra sidan drömmen

Hela världen är så underbar, sjunger Krunegård ur mina högtalare. Det drunknar lite till tonerna av Euphoria från en trappa ner. Grannen dunkar Eurovisionbidrag och Loreen är allra populärast, den kommer igen ungefär var tredje låt. Stoltheten man känner som svensk nu då. Stor. Jag hade lyckats bli ordentligt känslomässigt investerad i vårt bidrag och var helt till mig av lycka i min allergiska bubbla igår. Hon var fantastisk och en sällsynt välförtjänt vinnare (mvh, opartisk). Idag har jag haft Skypemaraton med Karina som befann sig i en dansstudio i Amsterdam, Johanna som befann sig i sitt rum i Prag och min söta mamma som satt hemma och snart skulle bli serverad mors dags-efterrätt. Tror jag spricker av energi snart. Har det inte skett innan tisdag sker det då, så jag behöver få utlopp för detta typ nu.

Verdens beste bursdagsuke

Matklubben flyttade ut i Mosen och mellan grillade korvar fick Sara blommor i sitt hår.

 

Överraskningsmiddag där jag åt 9-rätters.

 

Internationellt mys i sol, på filt, i park, på födelsedag.

 

Tårtor.

 

Religiösa tjejer i naturen.

Morfar och jag

Det finns vissa saker som man inte får klaga på och att det är för varmt är en av dem. Då är det alltid någon som får vild blick. Säger något om hur lång vintern är, hur det kan regna i morgon och att vi måste passa på att njuta den korta stund detta varar. Vad är det dessa människor inte fattar? När jag gnäller njuter jag inte längre. Värme är fint, men alla aktiviteter har en nu-är-det-för-varmt-för-det-här-gräns och den nådde jag idag i föreläsningssalen. Så jag gick. Köpte te som luktar som pappas allra rökigaste whiskey, handlade och cyklade hem och ställde mig i duschen.

Dop

Ett par dagar efter den danska döps idag vår svenska prinsessa, det kan väl omöjligt ha gått någon med ett öga eller öra på svensk media förbi. När jag blivit storasyster för första gången och han skulle döpas, föreslog jag Prästens lilla kråka när prästen frågade vilka sånger vi (läs mamma och pappa) ville ha. Det är ett av mina bättre bevis på att jag är intelligent. Jag var drygt två år gammal, men ännu inte två och ett halvt. Snabbt funnet! Smart.

Det är sommar här, solen skiner och ikväll ska vi ha natur-edition av matklubben med grill och kubb. Det var 25,5 grader varmt när jag kom hem vid fem igår och när jag gick och lade mig var det fortfarande dryga 18 grader. Sommar. Föreläsningssalen fylldes med studenter i färgglada klänningar, shorts och sandaler och butiksbiträdet önskade mig en trevlig eftermiddag i solen (varpå jag svarade typ ”Tack detsamma” och hon besviket suckade fram att hon hade många timmar kvar på jobbet, så jag hoppas att hon njöt av kvällsvärmen i alla fall).

Meditativt tentaplugg

Idag har jag tittat på när min orkide slog ut. Gud vad kul jag har haft! Har alltid velat se en blomma slå ut. Här är bildbevis:

Fågeln och rockern

Jag har pluggat hela långa dagen. Tillslut gick det så dåligt att jag till och med var tvungen att pausa(!), äta mat(!) och ta en liten promenad(!), vilket ju är tre tecken på svaghet. Liksom, vad mesig jag är. I alla fall, när jag gick ut blev jag snart åskådare till en riktig wow-händelse! En långhårig rockerkille kliver ut ur närbutiken, en buss som precis plockat upp ännu en passagerare startar och den minsta fågelungen som precis lärt sig gå spatserar flaxande, glatt framåt utan att tänka sig för (de små har ju inget direkt konsekvenstänk). Rockern ser vad som är på väg att ske och springer raskt fram och ställer sig mellan fågeln och den plats där bussen några sekunder senare annars hade kört över den lilla fågeln. Fågeln blir förskräckt, tar ett skutt bakåt och blänger med irriterad uppsyn på rockern. ”Vagöru, bruchan?!”. Rockern ger sig inte, utan stänger med yviga rörelser vägen för fågeln, som inte har något annat val än att vända om levande. Slutet rock, allting rock. Det var en fin liten scen.

En kort godnattvisa

Den här dagen har chockat mig tillbaka till min gamla goda dygnsrytm. Sex dagars ledighet hade annars hunnit sätta sina spår.

Impuls

Har i helgen kommit på att jag måste köpa ett elpiano. Att jag behöver ett. Det är så självklart, jag förstår inte att tanken inte slagit mig tidigare. Kanske för att jag aldrig tänkt digitalt, utan bara akustiskt. Vanliga fina, gamla pianon som skulle klinga genom golv och väggar och dessutom aldrig gå att bära upp till min lägenhet. Jag tror att ett piano hade gjort allt bättre; lägenheten finare, mig gladare och mer koncentrerad och studieresultaten bättre. Det är egentligen helt sjukt att jag fungerar utan, det tänker jag på flera gånger i veckan, oftast innan jag ska somna efter en dag av fruktansvärt pianospelsug (=en dag då jag inte funnit (studie)ro i kroppen och istället gjort allt annat eller hamnat apatisk och understimulerad i soffan).

Jag har spelat piano sedan mamma och pappa köpte ett, någon gång i början av 90-talet, och tog första lektionen som sexåring. Därefter spelade jag för någon varje vecka fram till sista året på högstadiet, då jag gick ner till en lektion var annan vecka och till sist slutade helt, halvvägs in på gymnasiet. Mitt egna intresse har minst sagt pendlat under åren, men sista året innan flytten var jag arbetslös eller studerade deltid på distans och snittade minst två timmar om dagen. Det innebär att jag spenderade (14 timmar per vecka, en vecka, 169 timmar, 8 timmars sömn, 112 vakna timmar…) 12,5% av min vakna tid vid pianot. Och hej, här sitter jag nu och kan ägna precis 0% av min vakna tid åt mitt största intresse. Är det konstigt att jag har känslan av att ett piano hade varit en himla fin investering? De kostar inte ens en månadshyra.

Hyran är annars det jag lagt mest pengar på de senaste 21 månaderna, vilket gör det lämplig att sätta saker som man verkligen vill ha i relation till. Att prisgoogla flyglar för att man är nyfiken på vad fin- respektive fulflyglar egentligen kostar har samma effekt. Hittade en Steinway & Sons från -86 för 595000 kr och nya Yamaha för mellan 89000 och 1221000 kr, beroende på modell. Impulskontroll är överflödig.

Kosläpp, planering och en promenad

Jag har tre saker som jag ska göra idag: göra min tentaplan, ta en promenad i vackert väder (fingers crossed) och se ett kosläpp på Nyhetsmorgon. Jag har aldrig sett ett kosläpp tidigare, men jag har en bild av att man borde, så det ska jag nu. På tv på datorn, men ändå. 

Liten längtalista

• pianot
• hjortron
• skivsläpp 29 maj
• skog
• ostvik